Nyheter


2009-11-11 Elektroniktidningen; Riskkapitalbolaget Sting satsar 2 MSEK i Solarus som tillverkar kombinerade solel och värmemoduler. Läs mer.
2009-11-04 Ny Teknik: Regeringen föreslår att det så kallade inmatningsabonnemanget ska tas bort, och att det ska bli enklare att koppla in sig på elnätet.
2009-10-27 Elektroniktidningen: Nytt rekord för solceller i plast - verkningsgrad 7,6 % från brittiska Solarmer Energy.  Läs mer:
2009-10-23 Ny teknik: Serieproducerbara solceller från Sharp ger 35,8 % verkningsgrad Läs mer:
2009-10-23 Ny Teknik: Estniska företaget Crystalsol har utvecklat lättillverkad billig (0,5 € /W) solcell. Produktionsstart 2011. Läs mer:
2009-10-15 Elektroniktidningen: Framsteg för solceller i plast - Linköpings universitet har i samarbete med Kina tagit fram ett material HSX-1 som ger 5,4 % verkningsgrad. Läs mer
2009-10-15 Ny Teknik: Siemens satsar solvärme för att skapa el i termiska kraftverk. Läs mer

Leverantörer

Här är en sammanställning av produkt- och tjänsteleverantörer  i solelsbranschen.
Kommentera gärna om jag har missat någon och om någon information är felaktig.

  • Absolicon Solar Concentrator AB. Säljer kombinerad solel och solvärmesystem för större fastigheter och industrier.
  • Accio www.accio.se Konsultföretag med inriktning på energi och vattenteknik
  • Arctic Sunlight Innovation AB www.asi.se Producerar och säljer solfångare som producerar uppvärmd frisk luft.
  • Awimex International AB www.awimex.se Stort sortiment av strömförsörjningsprodukter.
  • Deson www.deson.se Grossistförsäljning av solpaneler, LED-lampor mm. Paketlösningar från NAPS
  • Cylox www.cylox.se Har produktion i Kina. Säljer förutom solceller i olika format även LED-lampor.
  • Ekokraft Sweden www.ekokraft.se Webshop med många olika produkter. Även en teoridel och dimensioneringsberäkning.
  • EnergiKlok erbjuder kompletta lösningar, med PhotoVoltaic Solcellspaneler och LED-lampor. Finns i Tumba.
  • Exergon Skandinaviska AB www.exergon.se Säljer bl.a. solpaneler från Gällivare PhotoVoltaic, montagesatser, lampor och kompletta anläggningspaket. Även vind, gasol och vedsystem samt kylskåp.
  • Exotech Försäljning av solvärme- och solelsystem mm.
  • Fajersson  www.fajerson.net Representatn för Indiska företaget Photonsolar
  • Gällivare Photovoltaic AB www.gpv-solar.com producerar SwedModule solceller i Gällivare.
  • Home Energy AB www.homeenergy.se Säljer solpaner och ett litet vindkraftverk, Energy Ball®.
  • Jorvik AB www.jorvik.se Solar Technology, FreeLoader
  • Leja Handel AB www.lejahandel.se
  • MorphicTechnologies AB
  • Naps levererar kompletta solelsystem, regulatorer och batterier.
  • PV Enterprise Sweden AB Svensk paneltillverkare som tillverkar moduler i effekter om 190-235W. Börsnoterat.
  • Relek Produktion AB www.relek.se
  • S-Solar AB Utvecklar och säljer solvärmesystem i tunnfilmsteknik (Sunstrip) i samarbete med Ångströmslaboratoriet.
  • Schüco Sverige AB Levererar solenergilösningar för värme och el. Säljer via återförsäljare, (Fasadglas) kompletta montagepaket. Även värmeisolerade aluminiumfönster.
  • Solarit AB  www.solpanel.se Utvecklingsbolag som även säljer produkter från ET-Solar och Suntech
  • Solarlab Sweden  www.solarlab.se
  • Solarus AB Har utvecklat och säljer en kombinerad solel och värmefångare som kan ge 136 W el och 500 W värme.
  • Solenergikonsulterna HB www.solenergikonsulterna.se
  • Solel AB www.solel.nu Tillhandahåller "allt" - visar inget på sin hemsida.
  • Sol & Energiteknik SE AB www.solenergiteknik.se Solpaneler
  • Solibro AB www.solibro.se Utvecklar tunnfilmsmoduler.
  • Solvatten AB Inte deirekt solel - men oerhört kreativt och användbart. Renar vatten i en behållare med hjälp av solenergi. Kolla in video från Nepal

  • Star Elektronik AB
  • SunWind Energi AB www.sunwind.se Säljer solcellspaneler, vindkraftverk och gasolprodukter.
  • Svensk solenergi www.svensksolenergi.se Branschförening med drygt 50 medlemsföretag. Rådgivning solvärme, solel
  • Switchpower www.switchpower.se Solcellssystem GPV

Laddning i mulen oktober?

För att en solcell ska fungera behövs ju sol kan man tycka. Men det räcker med att det är ljust ute för att få lite ström ut från cellerna.

De senaste dagarna har varit totalt grå, det har inte gått att skymta solen överhuvudtaget, men batterierna laddas till viss del ändå.

Jag har en 3 W utelampa på då det är mörkt, plus 4 st 3 W lampor i garaget som kanske brinner någon timme om dagen.

Batteriena håller ändå relativt konstant laddning - efter lite omkoppling idag beräknar laddningsregulatorn laddningsgraden till 34 %. Laddströmen ligger på ca 0,2-0,4 A. Alltid nå't.

Totalt sedan panelerna monterades har 131 Ah genererats.


Komponenter

Här kommer lite mer information av de delar som behövs i ett solelsystem, förutom själva solcellerna.
Laster behandlas i ett senare avsnitt.

Batterier.

Det som används mest idag är blybatterier.

Det ska inte vara samma typ som används som startbatterier i bilar. utan sk stationära, cykliska batterier.
Anledningen är att batteriet ska tåla fullständig i- och urladdning upprepade gånger. Ett bilbatteri är mer anpassat för höga startströmmar.

Blybatterier ska laddas med en konstant spänning på mellan 14,4 V och 15 V.

I mitt fall har jag 4 batterier på 12 V 12 Ah, dvs totalt 576 Wh


Kablage

Eftersom låg spänning genereras och används i ett solelsystem krävs grova kablar för att inte få för höga förluster och för hög temperatur.

Kontaktdon

Viktigt att tänka på vid val av kontaktdon är enkel montering, låg resistans, pris och livslängd.
Enkelt och bra är flatstiftskontakter som kläms på kablarna. De finns i olika färger för kabeldimesioner upp till 6 mm²


Laddningsregulator

En laddningsregulator styr laddning och ev urladdning av batteriet så att batteriet utnyttjas på bästa sätt beträffande livslängd och prestanda.

Spänningsomvandlare

Omvandlare från 12V DC till 230V AC finns vanligt förekommande på marknaden. Intressant kan även vara att titta på 300 V DC, som ger minskar förlusteffekter i omvandlare och kablar jämfört med både 12 V DC och 230 V AC.


Teknologier uppdaterad 2010-04-22

Teknologier för solceller

En solcell är ett halvledarmaterial, en typ av fotodiod som genererar en spänning när den belyses av ljus.
Solcellsteknik började användas praktiskt på 1950-talet, då för att klara elförsörjningen av satelliter i rymden.

Som bakgrund sammanställer jag nedan lite olika teknologier för solceller.

Kristallint Kisel, ger ca 0,5 V per cell på en yta på ca 1 dm².  När solstrålning träffar cellen polariseras den så att framsidan blir negativt laddad, och baksidan positivt laddad. Anslutningskontakter i metall placeras på fram-och baksidan för att tas upp laddningen i form av en elektrisk ström. Cellerna seriekopplas för att få praktiskt användbara spänningar, vanligtvis 12 V.

Cellerna är känsliga för mekanisk påverkan och fukt. Därför kapslas de in i ett laminat, på framsidan oftast antireflekterande glas, på baksidan används flera olika material, glas och teflon är vanliga. En yttre ram förstärker hållfastheten ytterligare.

Kristallina celler har en verkningsgrad på ca 15-20 %, och även om priserna gått ner ca 25 % senaste året är de fortfarande relativt dyra (ca 75 SEK/W).

Oftast används cellerna till att ladda 12 V blybatterier. För att få en hyfsat snabb laddning kopplas mellan 30 och 40 celler i serie, dvs en tomgångsspänning på mellan 15 och 20 V.

Livslängden för kristallina solceller är minst 25 år i svensk miljö.

Tunnfilm
Tunnfilmstekniken hanterar inte celler som enskilda skivor. Istället läggs en följd av tunna skikt på ett substrat. Substratet är oftast glas, men kan även vara kapton, rostfritt stål etc. De deponerade skikten är: framsideskontakt, aktivt material och baksideskontakt. Innehållet i det aktiva materialet brukar vara namngivande för aktuell tunnfilmsteknik. Det kan t.ex. vara amorft kisel (a-Si), Cu(InGa)Se2 (CIGS) eller Kadmiumtellurid (CdTe).


Fördelen med tunnfilm är att de är lättare att tillverka i skräddarsydda format och att de är så känsliga att de kan användas inomhus för exempelvis miniräknare.

Priset för en tunnfilmsmodul 7V/23 mA ligger på ca 300 SEK inkl moms.
Större tunnfilmsmoduler börjar introduceras nu, en 68 W panel finns att köpa på Watski för ca 8700 SEK.
Flera nya teknologier är på väg, men på forskningsstadiet. Målet är att få ned priset och samtidigt ha en rimlig verkningsgrad.

Mitt solcellsprojekt!

I den här bloggen ska jag beskriva mitt arbete med att installera solel.

.De solpaneler jag använder är 2 st 80 W, 12 V paneler från BP solar.

Jag använder två 80 W paneler. De jag använder finns är producerade av BP Solar.

Här är de uppsatta på väggen:




Inkommande el kopplas via en laddningsregulator:



till ett batteripaket:



På bilden syns temperatursensorn som styr laddningsspänningen.

Batteriregulatorn kontrollerar även förbrukad energi. Utgående ström avsäkras i med plattsäkringar, av samma typ som används i bilar.




Den lagrade energin kan användas på många sätt. Det enklaste är belysning. Jag använder 12 V LED-lampor som bara drar 3 W. Den ger ett intensivt vitt ljus.



För att kunna använda vanlig 230V-utrustning har jag en inverter som omvandlar 12 V DC till 230 V AC.





RSS 2.0