Gör din egen Grätselcell

Sveriges radio hade ett program om hur man gör sin egen 3:e generationens solcell!

Solar Impulse, flygande solceller

Nu flyger planet Solar Impulse: Imponerande projekt!
Första längre flygturen gjordes
Lite mer detaljer finns hos Ny Teknik.

National Semiconductor, Solar Magic

National Semiconductor satsar (som alla andra...) på förnyelsebar energi enligt deras nya VD Don Macleod. Han pekar på två områden som är intressanta: strömförsörjning av lysdioder och smart styrning av solpaneler.
De har en produkt de kallar Solar Magic som sägs öka verkningsgraden hos vanliga solpaneler upp till 10 procent. Vad den gör är att minska effekten av skuggade partier av solpaneler. Det räcker med att ett litet parti av panelerna är skuggade för att uteffekten ska minska mycket.
Källa: Elektroniktidningen

Speglar ökar avgiven effekt.

Detta klipp visar att man genom att placera speglar på ett listigt sätt kan öka avgiven effekt upp till 30 procent.
En idé som kanske är svårt att praktiskt genomföra med vanliga solpaneler. Men, finns det förutsättningar så finns det mer energi att hämta på detta sätt.

Produkter för energieffektivisering.

För att ta till vara den elenergi som vi producerar med solpaneler behöver vi en del utrustning som normalt bara finns för 230V AC. Här är en lista på "bra-att-ha" produkter:
  • Ljusstyrning - styr lampor så att de inte lyser då det är ljust ute.
  • Termostat - för exempelvis frostvakter
  • Timer - släcker belysning efter en viss tid.
  • Dimmer för LED och halogenlampor - minskar effekten till lämplig nivå.
  • Rörelsevakt - tänder belysning då någon finns i rummet.
För att skydda batteriet behövs laddningslogik och skydd för för djup urladdning. Här finns produkter att köpa på marknaden från bl.a Steca i Tyskland.
Vidare skulle det vara bra att under perioder av dåligt väder automatiskt koppla in en nätansluten laddare eller en AC/DC-omvandlare på 12V systemet.

Småskalig el

I Härnösand ordnar bland annat landstinget och länsstyrelsen en temadag om småskalig el torsdagen den 8 april. Huvudtalare är Johan Ehrenborg, som pratar under temat "Visst kan du rädda världen - vem skulle annars göra det?"
Dessutom medverkar Härnösand Energi & Miljö AB, Landstinget samt Absolicon.
http://www.solvindsmart.se/

Nordbygg 2010

Nytt mässbesök idag, Nordbygg i Älvsjömässan.
Den allra största delen behandlade olika energilösningar, värmepumpar och solfångare.
Några exempel:
  • Chofu, en japansk produkt har en ny modell av luft/vattenvärmepump som ger värmeledningsvatten som kan kopplas direkt in i på värmeledningssystemet. Fördel, enkel installation, men kanske inte så flexibel som andra större system. Värmepumpen är av invertertyp, vilket gör att den levererar värme efter behov. När värmebehovet är mindre än maxeffekten stiger COP-värdet från det angivna COP 4,35. Dessutom minskar fläktens effekt och ljudnivån minskar.
  • CTC,  har ett brett och flexibelt program med vattenvärmepumpar för mark, berg eller sjö som kan kompletteras med solpaneler och även med pellets eller ved.
  • ComfortZone har en effektiv frånluftsvärmepump som kan ge både värme och varmvatten. Kan också kompletteras med tilluftsaggregat. Lämpligt för villor mellan 120 och 260 kvadratmeter.
  • Evi Heat, Solvärmepump med bergvärme. Har smart logik för att alltid utnyttja solvärmen maximalt, till uppvärmning, varmvatten eller återvärmning av borrhål. Hög värmefaktor COP: 7.
  • Nibe brett program både för villor och större fastigheter. Kompletterar sitt befintliga program med möjlighet att ansluta solfångare från SolEnergiteknik.
  • Invest Energi & Miljö, Har det mesta, en nyhet är en varmvattenberedare med värmepump som också kan anslutas till solvärme. Säljer också verktyg och tillbehör.
  • Thermia, har också ett stort sortiment av olika värmepumpslösningar. Har tagit fram några egna lösningar: 
    - TWS som ger effektivare värmeöverföring i varmvattenberedare genom effektivare värmeöverföring.
    - HGW (Hot Gas Water heater), som använder en del av husets värmesystem till att värma tappvarmvatten   via en hetgasväxlare.
    Termia har skrivit en trevlig 'liten' bok - Stora Värmepumpsboken, som på ett enkelt sätt beskriver "allt" man behöver veta för att välja värmepump. Beställs gratis via deras hemsida.  
    Produktion och utveckling i Arvika.
  • Värmebaronen Säljer alla typer av pannor, pellets, ved, el och sol. Säljer K2 solfångare. Egen produktion i Skåne.
  • Euronom Solfångare, värmepumpar och värmepannor. Några russin i kakan:
    - ExoSol: kombinerad vakuumsolfångare med solceller som styr vätskeflödet.
    - ExoFlame: Utnyttjar värmen i en braskamin till värme av varmvatten.
    Utveckling och produktion i Kalmar.
  • IVT Komplett sortiment, bra hemsida med mycket information och vägledning för att välja system. Ingår i Bosch Thermodynamik i Tranås. Bosch (IVT?) erbjuder gratis utbildning i Tranås.
  • Panasonic distribueras och marknadsförs av LMG i Mölndal
Sedan finns mätbiten som jag tycker är intressant och mycket viktig, dels för att verifiera att åtgärder som gjörs leder till en förbättring, dels för att motivera den enskilde att spara.
  • KIMO Instrument Brett sortiment av instrument för mätning av: tryck, luftflöde, temperatur, fukt, varvtal, luftkvalitet (bl.a C02), ljud och ljus. För solcellsplacering finns ett instrument som mäter instrålad effekt och energi i våglängdsområdet 400 - 1100 nm, alltså en Solarimeter. Pris från ca 6000:- SEK.
  • EMAB energimätning har flera typer av mätare, mest för vattenburen energi, men även för 3-fas el. Mätvärdena kan samlas in och avläsas, fördelas och även faktureras via ett system på Internet.
  • För Montering såg jag ett mycket listigt ;-) system, Kanallisten. Godkänd för fast installation i kombination med lös, som högtalare, antenn etc.
  • Hei-tech säljer ett system för värmeåtervinning av duschvatten.
Solpanelsleverantörer fanns det gott om, ett exempel:
Det gamla begreppet "Smarta hem" som var i ropet för drygt 10 år sedan börjar nu finas på marknaden. Några leverantörer är Dimintell, Schneider-electric och Creston.
Det största och kanske mest avvända systemet för fastighetsstyrning är KTC. De har tagit fram en femstegsprocess som de hävdar halverar en fastighets energiförbrukning. Stegen är: 1) Mätning och analys av energi och resursförbrukning. 2) Styr alla enheter centralt. 3) Övervaka driften. 4) Inför individuell mätning och debitering. 5) Realtidspresentation av förbrukning via exempelvis web, mobil eller lägenhetsdatorn SBox från Manodo

GE satsar på tunnfilmsutveckling

General Electric investerade för några år sedan i tunnfilmsutveckling genom företaget PrimeStar Solar i Colorado, USA.
GE anser att tunnfilmstekniken  optimala vägen för företaget, och då speciellt PrimeStar Solars teknik som byggs av CdTe, en kadmium-tellurlegering. GE-tekniker runt om i världen hjälps åt att utveckla teknologin att uppnå "best-in-class"-produkter. De arbatar med verkningsgrad, tillförlitlighet, produktions- och installationskostnad samt producerbarhet.
I Munchen arbetar teknikerna med paketering och att minska åldring. De arbetar också med systemperspektivet och sätter lämpliga egenskaper för modulerna.
I Kina finns de största tillgångarna av CdTe. I Shanghai fokuseras på arbete runt att förbättra materialegenskaper.
På John F. Welch Technology Center i Bangalore,Indien tar GE fram simuleringsmodeller för att stötta den praktiska produktframställning.
I Niskayuna, NY arbetar GE med ytegenskaper och produktion.
(Källa: Pressmeddelande)

Energitinget 2010 - Produkter för mätning av energi

Igår var jag på utställningen i samband med Sveriges Energiting.
Det var ett femtiotal företag och organisationer som var representerade. Bland företagen var det en blandning av konsultbolag och produktsäljande bolag.
Några företag med produkter för mätning:

Eliq = realtidsmätning av strömförbrukning. Har en liten behändig apparat för visning av förbrukad energi i realtid och historiskt. Kopplas till den egna elmätaren och för över mätvärden trådlöst.
Kyab = Säljer ett system för mätning av energi för fastighetsägere.

SVM Metering: Har produkter för energimätning, presentation och fjärröverföring av mätdata.
Minol Mätteknik - Både elenergi och vattenmätare.
Stort intresse fanns för olika belysningsalternativ - dimbara lågeffetktslampor visades från Philips och Govena.

Andra bloggar om energiteknik och grön energi

Four fact: http://fourfact.com/index.php/webloggen/

Sustainable Innovation AB http://sustbloggen.wordpress.com/

US department of Energy http://www.eereblogs.energy.gov/energyempowers/

I elfte timmen - en personlig blogg om miljöteknik http://ielftetimmen.blogspot.com/

Lunkens blogg, enligt honom själv om: miljö, natur, energi, vindkraft, elfordon, etanoldrift, livskvalitet, golf, ölbryggning, whisky, open source, tips, och resor… http://lunken.wordpress.com/

Ytterligare en privat blogg: http://solceller.blogspot.com/

Och en till: http://energirevolutionen.blogg.se

Solkyla?

Under sommaren då solen skiner som mest, är behovet av kyla växande, inte minst beroende på klimat-förändringarna.

Hur kan då vi använda oss av solenergi för kylning?

Det första är den skugga som solpanelerna ger. Det kan ju tyckas försumbart, men under högsommar kan den instrålade effekten vara så hög om 1 kW per kvadratmeter. Men om det är enda användningen av solplanerna så finns betydligt billigare lösningar....

Ett steg längre på skuggningstanken kan vara att låta solpanelerna styra markiser, jalusier och likande.

Om nu värmen ändå kommer in i huset kan det om det gäller bostadshus ofta räcka med att ventilera ut värmen på kvällen då yttertemperaturen har sjunkit.
Många har installerat en luftvärmepump för att sänka uppvärmningskostnaderna under vintertid. En extrafunktion som finns i de allra flesta system är att vända systemet och producera kyla i stället. En möjlig lösning är att driva värmepumpen med solel via en DC/AC-omvandlare. Tyvärr försvinner det en hel del energi på vägen.

En mycket mer effektiv metod finns utvecklad av det svenska bolaget Climate Well. Den bygger på att värme från vattenburen solfångare lagras i ett batteri med salt och vatten som sedan kan tas ut både som värme och kyla. En stor fördel med det systemet är att det inte innehåller några freon-liknande ämnen som kan komma ut i atmosfären.

Några nyhetsnotiser

logga
Absolicons solfångare först med att få Solar Keymark-certifiering. Deras solfångare genererar både el och varmvatten. Effektiviteten ökar genom att systemet automatiskt ställer in sig mot solen (i vertikal-led) och är formad så att solljuset reflekteras och fokuseras på ett effektivt sätt. Det ger 30% mer energi per ytenhet (eller tar 30 % mindre plats).

Tillväxtverket har gjort en utredning om vilka möjligheter svenska företag har att exportera miljöteknik. Den pekar bland annat på att:
  • Då flera företag samverkar om en systemlösning krävs att ett bolag agerar som lokomotivföretag, dvs tar ansvar för hela leveransen.
  • Det saknas en hemmamarknad som behövs som ekonomisk bas och som referens för kunderna.
  • Det saknas kunskap hos kunderna bl. a. om hur stora miljövinsterna är och vilka livscykelkostnaderna är.
  • Det behövs fler svenska referens och demonstrationsanläggningar.
  • Det saknas tydliga miljökrav från EU och svenska myndigheter som driver miljötekniken.
  • Samordning och kunskap är en förutsättning. Mindre företag måste samarbeta för att kunna ta sig an större uppdrag.
  • Framförallt mindre företag behöver stöd för att analysera olika länders marknad för att kunna ta sig in.

Batterier i ett solelssytem

Batterier i ett solelsystem

I ett solelsystem används nästan alltid batterier.
Det är den känsligaste, mest sårbara och kanske mest underskattade komponenten.

Feldimensionering av systemet som för små solceller, felaktig laddningsregulator eller för stort strömuttag leder till försämrad kapacitet, förkortad livslängd eller att batteriet går sönder.

Batteriet beskylls då ofta för att vara dåligt, när orsaken i själva verket är de omgivande komponenterna.

För att kunna välja rätt batteri vid dimensionering krävs kunskap som jag ska försöka förmedla här nedan.

Vad är ett batteri?

Vanliga batterier består av ett antal seriekopplade celler, oftast 1,5 V som används i radioapparater, kameror, leksaker, fjärrkontroller mm. Här används batterierna tills de är urladdade och slängs, förhoppningsvis i en batteriholk för återvinning.

De senaste 10 åren har utvecklingen av laddningsbara batterier för användning i mobiltelefoner, laptop, sladdlösa borrmaskin etc gått framåt enormt.Idag används mest Litiumbattier och Nickel Metallhybrid (NiMH) till sådan utrustning. Tidigare användes ofta Nickel Cadmium NiCd, men på grund av att Cadmium är en tungmetall som är skadlig för miljön har dess användning minskat avsevärt.

Blybatterier används oftast som startbatterier till fordon. Ett bilbatteri ska även kunna ge ström till övrig utrustning som lampor, radio, larm mm när bilen inte körs. Det hjälper också till att jämna ut spänningen så att lampor inte lyser starkare när bilens motorvarv ökar och generatorn levererade effekt ökar.

I vissa fall liknar detta användningen vi solelsystem, men på många andra sätt skiljer sig användningen.

Varför batterier i  solelsystem

Det finns tre huvudanledningar till att ha batterier i ett solelsystem:

  • Jämna ut tillfälliga variationer i effektbehov och effekttillgång från solcellerna
  • Tillföra energi även vid en period av molniga dagar eller om solcellssystemet går sönder
  • Jämna ut spänningen från solcellerna som kan variera från 0 till 20V. Batteriet jämnar ut spänningen från ca 9,5 V till upp till 16 V i extrema laddsituationer till mellan ca 10 och 13 V.

Det är svårt att hitta system där batterier inte behövs.  Några exempel finns dock:

  • Nätanslutna system, dvs där elbolaget köper ström från solelsystemet.
  • Vattenpumpar.
  • Direktverkande motorer, exempelvis fläktar.
  • Direkt uppvärmning av vatten eller salt som sedan används för att producera el i värmekraftverk.

 

 

 

< Fortsättning följer....>


Forum för energieffektivitet

Jag hittade en intressant hemsida från energimyndigheten, där man kan diskutera olika energifrågor, ta del av tips och ställa frågor och bolla produktidéer mm.
Adressen: energibruket.se

Batterier

Det vanligaste alternativet vid att lagra energi på är stationära blybatterier.

Några leverantörer:
Abatel Abatel säljer batterilösningar för den tillverkande industrin. Har många olika typer av batterier till olika tillämpningar och många fabrikat, bland blybatterier. Northstar och Enersys.
Batterigrossisten

Kraftelektronik

CellTech Säljer till tillverkande kunder och återförsäljare ett flertal olika batterier, bl.a  CT Sonnernschein, Exide, Hitatchi och Sunlight Gel
Sitetel Säljer Northstarbatterier, främst till Ericsson.

Farnell Bl.a  Sonnenschein, Hawker Energy och Camden electronics


Internationellt

FIAMM Italiensk batterileverantör som har stort soortiment med blybatterier för olika tillämpningar.
PowerSafe
Genesis
Varta
ecosafe
Odessey
Datasafe
Produceras (?) och säljs av EnerSys. Finns representerad i Sverige i Karlstad.
NorthStar producerar och säljer "the most reliable batteries in the market". Representeras i Sverige av Sitetel i Sollentuna.
Exide Säljer bland annat Absolyte GP, Classic EnerSol och Sunlyte som är speciellt lämpade för solelsapplikationer.


Övriga teknologier

Andra alternativ är metallhybrid, om man vill minska vikt och öka livslängd - dock till ett högre pris.
Nilar: Prisexempel,  24 V 20Ah kostar 400$, stax under 3000 SEK.

10 anledningar att använda solceller.

Varför ska man använda solenergi? Fritt översatt från European Photovoltaic Industri Association

The fuel is free.
The sun is the only resource
needed to power solar panels.
And the sun will keep shining until
the world’s end. Also, most photovoltaic
cells are made from silicon,
and silicon is an abundant and nontoxic
element (the second most
abundant material in
the earth’s mass).
  1. Bränslet är gratis. Och de flesta solceller är gjorda av kisel, vilket finns i överflöd och kan utvinnas på ett miljövänligt sätt.
  2. Det avger inget ljud, inga utsläpp eller giftiga gaser som exempelvis koldioxid (CO2). Solel minskar på ett direkt sätt den globala uppvärmningen
  3. Solelsystem är på alla sätt säkra och tillförlitliga. Livslängden på solceller kan uppskattas till 30 år. Efter 25 år beräknas prestandan fortfarande vara över 80 %. Hårda Europeiska kvalitetskrav på tillverkare och leverantörer gör att konsumenter kan vara säkra på att köpa tillförlitliga produkter.
  4. Solcellsmoduler kan återvinnas. Ingående material kisel,  glas, aluminium mm kan återanvändas. Förutom miljövinsten av att mindre energi går åt vid produktion bidrar det även till ett lägre pris på solceller. Läs mer om återvinning.
  5. Systemen kräver mycket lite service och underhåll. Det är enkelt att montera och installera.installera
  6. Det möjliggör att få elektricitet till avlägsna platser, främst kanske i utvecklingsländer där tillgängligheten på el är dålig. Belysning, vattenpumpning och kyla är några vanliga användningsområden. Även telekomsiter använder solpaneler för att minska driftskostnader, minska installationstiden och öka tiden mellan service.
  7. Solceller kan på ett estetiskt sätt integreras i byggnader (BIPV). Systemen täcker tak och fasader, och reducerar energibehovet i byggnaderna. Idag byggs eko-hus som inte konsumerar, utan producerar energi.  Läs mer:
  8. Återbetalningstiden för producerad energi jämfört mot åtgången av energi för produktion minskar konstant och kan idag beräknas till mellan 1,5 och 3 år. Eftersom livslängden är minst 25-30 år är totala energivinsten upp till 20 gånger.
  9. Tusentals jobb skapas. Tillväxten har varit ca 40 % de senaste åren och bidrar till minskning av arbetslösheten både i Europa och i övriga världen. Arbeten skapas inom forskning och utveckling, produktion och installation.
  10. Solenergin bidrar till att säkra tillgången på energi, både i Europa totalt, men även för den enskilde användaren. För att täcka hela Europas behov av energi skulle 0,7 % av Europas jordyta behöva täckas med solceller.

Internationella och svenska intresseorgansiationer

Några internationella aktörer:

  • WIP Tyskt företag som arbetar med förnyelsebar energi sedan 1968. Arbetar både med forskning och implementation. Refererar till projekt bl.a i Nordafrika, Rumänien och Tjeckien.
  • EPIA, European photovoltaic industry, Enligt egen uppgift världens största solelsorganisation med mer än 200 medlemsföretag. Har en del allmänna broschyrer, på engelska och spanska. Brussels, Belgium
  • Solstis, Lausanne, Switzerland.  Har många produkter och refererar till flera stora projekt. Även montagemekanik. Information på franska.
  • Ecofys,   Utrecht, Nederländerna. Arbetar brett med "hållbar energiförsörjning åt alla".
  • SwissEnergy Schweiz energimyndighet.

Sverige

  • Svensk Energi Svensk Energi är bransch- och intresseorganisationen för landets elförsörjningsföretag, (elproduktion, elnät och elhandel). Här är en länk till en liista med adress och telefon bolagets medlemsföretag. Här är en länk till en lista av länkar till bolagens hemsidor.

Hantering av batterier

Några saker att tänka på om batterier.
Batterier påverkas av omgivningstemperaturen:
  • Kapaciteten sjunker vid lägre temperatur. En sänkning från 20 grader C till 10 grader C minskar kapaciteten ca 20 %
  • Livslängden minskar vid högre temperatur.
  • Laddningsspänningen ska vara högre vid lägre temperatur.
Livslängden påverkas av:
  • Temperaturen. Livslängden halveras vid höjning av temperaturen med 10 grader.
  • För djup urladdning
  • För snabb laddning
  • Batteriet står oladdat
  • Överladdning
Några forskningsrapporter om test av batterier för solcellsapplikationer från Sandia Corporation finns här:

Vad gör nätbolagen?

De flesta elbolagen anstränger sig för att ha en "grön" profil: 

  • E.ON: Gör stora satsningar på vindkraft, främsta flaggskeppet är i Malmö och i Rödsand i Danmark. Det blir ett av världens största vindkraftverkspark som generera 207 MW fördelat på 90 vindkraftverk. 
    På solelsidan deltar E.ON i ett projekt inom ramen för verksamheten i Elforsk för att visa på solenergins möjligheter i Sverige.
    En lite spännande vinkling är generering av vätgas.
  • Vattenfall: Ingen information på hemsidan
  • Fortum: Ingen information på hemsidan. Håller på med vågkraft i samarbete med Ångströmslaboratoriet. Andra forskningsprojekt rör avskiljning av koldioxid och lagring i gamla oljefält. Läs mer:
  • Jämtkraft: Ingen solel - har ju forsar....
  • Telge Energi: Inget om solel - satsar på pellets och solvärme.
  • BOO Energi: Inget om solel - säljer värmepumpar.
  • Umeå Energi: Inget - Satsar på vindkraft och biobränsle
  • Elverket Vallentuna: Inget - bara billigt...

Nyheter


2009-11-11 Elektroniktidningen; Riskkapitalbolaget Sting satsar 2 MSEK i Solarus som tillverkar kombinerade solel och värmemoduler. Läs mer.
2009-11-04 Ny Teknik: Regeringen föreslår att det så kallade inmatningsabonnemanget ska tas bort, och att det ska bli enklare att koppla in sig på elnätet.
2009-10-27 Elektroniktidningen: Nytt rekord för solceller i plast - verkningsgrad 7,6 % från brittiska Solarmer Energy.  Läs mer:
2009-10-23 Ny teknik: Serieproducerbara solceller från Sharp ger 35,8 % verkningsgrad Läs mer:
2009-10-23 Ny Teknik: Estniska företaget Crystalsol har utvecklat lättillverkad billig (0,5 € /W) solcell. Produktionsstart 2011. Läs mer:
2009-10-15 Elektroniktidningen: Framsteg för solceller i plast - Linköpings universitet har i samarbete med Kina tagit fram ett material HSX-1 som ger 5,4 % verkningsgrad. Läs mer
2009-10-15 Ny Teknik: Siemens satsar solvärme för att skapa el i termiska kraftverk. Läs mer

Tidigare inlägg
RSS 2.0